Ställningstagande beträffande arbetsförhållandena för lärare inom småbarnspedagogik
Huvudstadsregionens lärare inom småbarnspedagogik r.f. är huvudstadsregionens svenskspråkiga förening för lärare inom småbarnspedagogik med 187 medlemmar från Lovisa i öst till Kyrkslätt i väst. Störstantal medlemmar har vi i Esbo, Helsingfors, Kyrkslätt, Vanda och Sibbo.

Svenska barnträdgårdslärarföreningen ser med oro på utvecklingen av lärarnas arbetsförhållanden i huvudstadsregionen. Under flera år av personalbrist inom småbarnspedagogiken har läget under hösten 2019 kulminerat. Om det hittills har talats om en avsaknad av behörig personal så är det nu frågan om en akut brist på arbetskraft. Småbarnspedagogiken har inte råd att förlora en lärare tillpå grund av att arbetsförhållandena inte möjliggör ett professionellt yrkesutövande.

Både Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2018 och Lagen om småbarnspedagogik 2018 betonar vikten av pedagogik av hög kvalitet. Barns rätt till lek och lärande är centrala värderingar i styrdokumenten. Svenska barnträdgårdslärarföreningen välkomnar detta. Samtidigt innebär detta att kraven på lärarnas professionalitet har ökat och utövningen av läraryrket förutsätter bland annat lärarutbildning, pedagogiskt och didaktiskt kunnande, kunskap om barns utveckling, en vetenskapligt grundad syn på barns lärande, reflektivt tänkande samt kunskap om styrdokumenten. Denna grundläggande kunskap är emellertid inte tillräcklig för att småbarnspedagogiken ska kunnahålla en hög kvalitet, utan arbetsförhållandena måste också stöda yrkesutövandet och möjliggöra lärarna att fokusera på sitt arbete och på barnens bästa.

Styrelsen för Svenska barnträdgårdslärarföreningen är i regelbunden kontakt med medlemmarna och det är uppenbart att den rådande personalbristen drastiskt har försämrat arbetsförhållandena. Lärarna beskriver en arbetsmiljö som präglas av övertid, arbetstider som ständigt ändras och anpassas enligt personalsituationen, arbetsdagar utan paus samt planeringstid som inhiberas och ersätts med planering och dokumentering på fritiden. Vidare beskriver lärarna hur de konstant måste handleda ny personal och under långa perioder kompensera för bristen på en fast teammedlem. Våra medlemmar känner att de inte kan utföra sitt yrke professionellt under dessa arbetsförhållanden, vilket leder till frustration, värdekonflikter, utmattning och en känsla avotillräcklighet. Medlemmarna mår inte bra och många funderar på hur länge de orkar att fortsätta.

Svenska barnträdgårdslärarföreningen anser att kommunernas rekryteringsstrategi att via annonser på sociala medier och genom att be vårdnadshavarna tipsa bekanta om lediga jobb inom småbarnspedagogiken ger sken av att vem som helst kan arbeta i branschen. Denna strategi nedvärderar lärarnas utbildning, yrkeskunnande och professionalitet och den ger även fel bild avsmåbarnspedagogikens mål och verksamhet till allmänheten. Vi önskar därför att de ansvariga förrekrytering använder en professionell rekryteringsstrategi i framtiden.

Svenska barnträdgårdslärarföreningen konstaterar att de hittills genomförda åtgärderna för att förbättra lärarnas arbetsförhållanden har varit ineffektiva. Vi kräver därför strukturella och hållbara förändringar som möjliggör för lärarna att utföra sitt viktiga pedagogiska arbete. Detta avser reformer som verkningsfullt åtgärdar personalsituationen, professionellt och pedagogisktledarskap,systematiskt mentorskap, flexibel årsarbetstid samt tid för att utföra arbetsuppgifter som planering, utvärdering och dokumentering. Svenska barnträdgårdslärarföreningen anser attuppskattning för lärarna inom småbarnspedagogiken bör avspeglas i lönen och i nuläget är det ettfaktum att en lärares lön varken motsvarar kraven, ansvaret eller utbildningsnivån.


Tack för uppmärksamheten. Vi hoppas på ett givande samarbete kring dessa frågor.

Med vänlig hälsning

Svenska Barnträdgårdslärarföreningens styrelse

Johanna Karlsson (ordförande)

Emmi Thompson

Kristina Carlsson

Kati Nieminen

Elisabet Horsma-Strang

Micaela Pohjola

Christina Sandström